Hur känns det att vara 30? Det känns bra. Jag är väldigt nöjd med mitt liv som det är idag.
Blickar jag tillbaka är jag nöjd med att jag har låtit varje skede i mitt liv få ta sin plats. Efter studenten ville jag bara komma bort och göra något annat. Jag reste med två kompisar till Dublin och sökte jobb på plats. I några månader jobbade jag i en klädbutik. Sedan längtade jag hem och ville börja plugga.
Jag letade upp en utbildning som kändes spännande. Trots att min styrka alltid varit i matte och naturvetenskapliga ämnen valde jag att läsa kommunikationsvetenskap. Utbildningen var i Sundsvall och jag tvekade inte, utan tog mitt pick och pack och flyttade till en helt okänd stad. Lämnade min dåvarande pojkvän gjorde jag oxå. Kär, men målmedveten.
Under studenttiden levde jag verkligen det livet till fullo. Det var kompisar, träning och party som gällde. Jag stortrivdes. Tack för den oförglömliga tiden Ullis och Frida!
Sedan blev jag kär. Helt oplanerat och det tog många månader innan jag erkände det för mig själv. Sedan dess har jag hållit ihop med min kärlek. Vi har haft många år ihop bara vi två då vi har kunnat göra precis vad vi har velat. Det bland annat inneburit flera resor. Två av dem med våra goda vänner. Tack för att ni delade de upplevelserna med oss Gustaf och Angelica!
Nu har jag just påbörjat ett nytt skede i mitt liv, som mamma. Det är utan tvekan det största som har hänt mig och jag är redo för det livet. Men återigen, jag är glad över att varje skede har fått ta sin plats.
